Mia hade ärvt ett gammalt, gammalt slott av hennes morbror som precis hade dött. Det fanns en kyrkogård alldeles intill det gamla slottet, det var där hennes morbror hade blivit begravd. Mia hade tänkt att hon skulle bo på slottet över sommaren. Det berättades om att det spökade på slottet men det trodde inte Mia ett dugg på.

När Mia kom till slottet tyckte hon att det bara såg ut som ett gammalt kråkslott. Men hon hade börjat tycka om det på senare dagar, det var då hon bestämde sig för att bo där över sommaren. Den första dagen på sommaren tog Mia sin bil och åkte till slottet. När hon var framme började hon med att städa lite i köket. Sen gick hon på upptäcktsfärd. Det första hon såg när hon kom ut från köket var en jättelång korridor. Mia gick korridorens slut, där var en väldig dörr som inte gick att öppna. Mias ögon fastnade på en punkt på dörren, det var ett lejonhuvud som satt uppstoppad på dörren. Hon kunde absolut inte låta bli att röra lejonets man. Då hördes ett fruktansvärt ljud och Mia var tvungen att hålla för öronen. Efter en stund vågade hon ta bort händerna från öronen.

Mia hade inte packat upp än så hon bestämde sig för att göra det nu. Hon hade valt ett rum att sova i. det stod en säng, ett bord och en gungstol i rummet som hon skulle sova i. Mia hade hört att det var en greve som hade bott på slottet och en av grevens betjänter hade sovit i just det här rummet. Men det läskiga med historien var att betjänten som haft Mias rum hade blivigt häng där inne. Det berättades om att man kunde se betjänten där inne om man sov i den sängen som Mia skulle sova i. Men det trodde inte Mia på.

När Mia hade ätit mat på kvällen tog hon en liten promenad. När hon gick förbi sjön så hördes det fruktansvärda ljudet igen. Nu lät det inte lika högt så hon behövde inte hålla för öronen. Hon blev inte rädd denna gång heller. När Mia hade tänkt efter vad det kunde vara för något som lät kom hon fram till att det lät som om någon skrek. Inget vanligt skrik utan ett sådant som spöken brukar ha i skräckfilmer. Mia var fortfarande inte rädd efter det hon kommit på. När hon kom tillbaks till slottet satte hon sig ner och tog en kopp te. Hon tittade på klockan och upptäckte att den redan var halv tolv. Mia började känna sig rätt trött så hon gick och borstade tänderna. När hon stod framför spegeln med tandborsten i munnen så ringde det på dörren...

– Vem kan det vara som ringer på så här dags? tänkte Mia högt för sig själv. Hon började känna sig lite osäker men hon tänkte att det bara var någon som säkert bara hade fått punktering på bilen och ville få hjälp. Men det var ju aldrig någon som körde på den här vägen, inte ens på dagen.

Mia gick mot hallen, satte handen på dörrhandtaget, tog ett djupt andetag och öppnade dörren. Utanför dörren var det bara tom luft och inget syntes till. Plötsligt hördes det fruktansvärda ljudet och den här gången gjorde det riktig ont i öronen. Mia slängde igen dörren sprang in i sitt rum. Nu var Mia riktigt rädd, hon ville inte vara kvar här på slottet hon ville hem till sin lägenhet i stan. Hur skulle hon kunna av det där skriket?

– Mia, Mia, Mia, sa plötsligt en röst. Mia kröp in under sitt täcke, hon var helt skräckslagen. Vad skulle hon göra? – Mia, Mia jag ser dig där under täcket, sa den läskiga rösten. Mia tog mod till sig och frågade: – Vem är du och vad vill du mig? – Hahaha, jag vill döda dig, svarade rösten. Mia blev så rädd att hon kissade på sig i sängen där hon låg. – Jag vill dööödddaaa dddiiiggg. Nu var Mia både arg och jättejätterädd. Plötsligt sprang Mia ut ur rummet och ut ur slottet. När hon kom ut på gården sprang hon fram till hennes bil. hon letade efter nyckeln i fickan men kunde inte hitta den. – HJÄLP, hjälp mig någon, skrek hon.

Samtidigt som en mörk skugga kom utflygande ut ur slottet kom en bil inkörande på gården och ställde sig bredvid henne. Mia slet upp dörren och hoppade in. Bredvid henne satt INGEN, men Mia kände att den som körde inte var farlig. Inte den mörka skuggan som precis tänkt och äta upp henne. – Hej Mia, jag vet att du inte kan se mig men jag är din morbror. Då syntes en grå skugga bakom ratten och efter ett tag kunde man urskilja en person, det var Mias morbror. Mia kunde inte annat än att bara gapa. – Hur kan det här vara möjligt? Samtidigt som Mia sa det vaknade Ida. Hon hade bara drömt en mardröm om en som hette Mia. Ida fick aldrig reda på hur Mia kunde se sin morbror och vem det var som ville döda henne, men det var bara en dröm.